Ibland skulle jag vilja skriva hela min livshistoria här. Men det skulle aldrig gå, det skulle bli alltför lång och sen måste man ju ta hänsyn till medverkande personer i mitt liv. Det har aldrig varit lätt att leva, jag har gått den "hårda skolan" för att lära mig överleva. Vilket i sig känns bra nu, nu när man kommit ifrån och ser tillbaka på allt på distans. Men just då var det oerhört jobbigt, fast det kanske är just det som gjort mig till den personen jag är idag. Vad har då fått mig att tänka tillbaka på livet som varit. Det är många olika faktorer som påverkar det. Jag har blivit äldre, är mitt i livet och trygg med det, jag provar mina vingar och vågar satsa. Vet vilka som är mina vänner och vilka jag kan lita på. Är oerhört tacksam för det mina vänner ger mig. Vänner jag kan prata med och som verkligen lyssnar, allt positivt jag får tillbaka. Vilken tur att vi hittade varandra!! Tack....
Är så glad att vi har våran Adam, vad gjorde jag innan man fick barn!? Adam är mitt allt, kommer alltid finnas där för honom. Att man kan älska ett barn så mycket...
Vart lite sentimental när jag börjar komma in på det förflutna, men har inte pratat så mycket om det tidigare, skönt när man får berätta ibland. Har det lixom inne i mig, i mitt minne, bara jag alldeles själv!
MEN i morgon är jag & Adam lediga och vi får fint främmande, så jag tänkte bjuda på mat och en smarrig efterrätt....ja anpassad för barn, vilket inte är så krävande. Det enkla är ofta det bästa! :-) Hoppas på en varm & solig dag så vi kan vara ute, annars får vi mysa inne i stället! De går ju det med, med 2 barn blir det aldrig långtråkigt. Nu lär jag sova lite och sluta fundera på så mycket, behöver sömn mer än någonsin just nu! *gäsp*
♥
Tänker även på att livet kan ändras så fruktansvärt fort,
på bråkdelen av en sekund kan allt vara slut!
♥
